Verkligen en sån där dag. Det är lite som en fjärils vingrörelser kan påverka en orkan på andra sidan jorden "fjärilseffekten". Man ändrar lite i den enas turné så hamnar det problem i den andres turné eller som i mitt schema i det här fallet. Samtidigt som man får säga ja till nya saker så får man tacka nej andra saker. Tur är att de artister jag åker med är proffs och är vana vid förändringarna.
Faktiskt så är det ett större problem än man tror. Det är inte så konstigt då de flesta åker på charterresor och tror att en turné är en charterresa. Speciellt en nybörjar turné. Inte heller så konstigt att man just kallar dessa för hundåren.
På charter resan är ju allt upplagt du har folk med block som prickar av dig både på Arlanda som på destinationen. Det är mötesdrink och ett helt team som du kan gnälla hos att det inte finns läsk i kylen. Alla klockslag finns och du kan printa ut dem i förhand. I det här samhället har vi gjort en konst i att uppfylla folks autistiska drag av kontrollbehov.
För min del har jag nog aldrig haft det behovet. Mina föräldrar gjorde sina egna resor och egna planeringar, vilket ledde ofta till fjärilseffekter och långa promenader med karta. Fast man visste alltid att det löser sig. Min far säger alltid, är man helt borttappad kan man alltid hoppa in i en taxi och åka till ett ställe man känner till. Å andra sidan, min far har inte heller gått runt med en knall-orange liten resväska i slumkvarteren i New Orleans där det satt skyltar att man inte skulle skjuta på de lekande barnen.
Men att lära upp nya artister är det här ofta ett problem. Man märker att de är nervösa för att de inte vet vilket hotell de ska bo på två veckor innan resan. Eller att biljetterna inte är bokade. Fast just när det är en första turné så är det ändringar. Genom att man är en mindre artist så är fokus inte lika stort just på dig. Därför är det dina tider och dina bokningar som man ändrar på först. De förväntar sig lite att det ska vara som en charter resa. Att det finns tid att ligga vid poolen eller gå och shoppa, men det krossas allt för ofta av att folk byter mötestider, soundcheck blir på en annan tid o.s.v.
Jag tror har man för stort kontrollbehov ska man nog inte satsa på att bli artist. Samma sak om man har för dåligt tålamod. Visst när du är i storlek av Rolling Stones så är allt förutbestämt och det är som den värsta charter resan. Men där bestämmer du inget alls. Du är för känd för att se saker.
No comments:
Post a Comment